Ouch...Även den här dagen segar sig fram och Älskade som har den där badmintonen efter jobbet, hua längtar tills han kommer hem...

Blev så sugen på den där maten Rachel Ray gjorde igår, nån slags pastagratäng med sparris och tomatsasla...mmm....mm...M!

Men har inte ingredienser hemma för det, så det blir ju rätt dyr middag om man ska behöva handla hem allt. Men makaronilåda kanske?

Det är ju förjäkla gott!

Så när Älsk komemr hem drar vi nog en sväng på affärn sku jag gissa, blir nog gött gött:-D

Annars då? Nej absolut ingenting har jag gjort idag...

Ska nog dra en sväng på stan imorn då och kolla efter den där bh:n och så får man den dagen att gå lite fortare ändå....

Nu ska Lenkan få sig nå att äta...

Jaha den här morgonen var ju superskoj...inte...

Jag och pojken åt frukost, sen tvättade jag av han och satte igång en tvättmaskin. Han hann gå in i vardagsrummet och när jag tagit fram kläder för att klä på han och kliver in i vardagsrummet så känner jag att det luktar skit, bokstavligt. Och då ser jag hur pojken kryper omkring i soffan och vad ligger där om inte just en skitkorv, HUR FAN HANN HAN MED DET?!!! Annars kan han sitta och knösta hur länge som helst, gaaaah, man kan ju bli knäpp för mindre.

Tack och lov hade vi ett lakan i soffan just då, så det var bara att riva av det, men ändå...

Ja nå iallafall, så var vi ut en promenad med hunden, gick lite längre än en promenad runt kvarteret, men det räknas ändå inte som en långpromenad, mer som en vanlig promenad. Så givetvis är sammandragningarna igång nu...Lajbans det.

Funderar på att beställa två svarta tunnlar från Barbarella så att jag kan ha vanliga örhängen. Fick ju ett par fina snöörhängen av syrran när jag nu fyllde år. Men först måste högra örat töjas upp till tio mm, så just nu är jag en aning öm i min högraörsnibb, men vill man vara fin så...

Hujja vad trött jag var när jag vaknade nu på morronen, funderade på att inte alls stiga upp utan bara ligga kvar under täcket. Men steg upp iaf så jag kunde få träffa Älsk lite innan han for på jobbet. Av någon anledning så sov pojken fortfarande, han som senste månaderna varit upp först av alla. Men Älskade slamrade så mycket, såklart att pojken vaknade av det.

Nåja, är man lika uppe spelar det ju ingen roll, men vissa mornar hade man ju önskat att man hade kunnat få sova lite längre...

Igår gick det oxå rätt bra att lägga han, han kom upp nångång, men det var faktiskt inte bara svammel utan han ville faktiskt något. Så skööönt. Hade inte varit roligt om det nu bara hade varit bråk sistveckorna när det är som tyngst...

Sku behöva gå ner på stan och köpa en amningsbh så att jag kan packa bb-väskan åt mig, bebisens väska är då redan klar iaf. Men min är orörd, jag har dock köpt en mysdress jag ska ha när jag åker hem. Vill inte behöva åka hem i mammakläder. Så för att väskan ska vara komplett behövs lite shopping. Men jag tycker att det är så svårt med amningsbhar, jag behöver ju stöd och dom flesta är ju bara ett slappt tyg, och då kan jag ju lika gärna vara utan. Som alltid så har jag såklart redan sett en perfekt bh men tänkt att "Den köper jag sen", finns den kvar nu? Nej jag tror inte det, fyfan för mig.

Man ska köpa det med en gång man ser det, annars finns det inte kvar...

Men en bh måste jag ha, visst funkar det med vanliga bh:ar oxå, men inte lika bra...så en tur på stan den här veckan måste det bli, får se om det blir idag lr imorn...

Igår var jag optimist när jag gick med vovven, tänkte att "Det här går ju bra, går på stan efter det här!" Och så svängde jag av och gick en kort uppförsbacke, och då var det kört, helt slut i benen blev jag...

Nähäpp så det blev inge stan ändå...

Orkar ingenting nuförtiden, och inte konstigt egentligen för jag rör mig ju knappt.

Hujja man hör ju om dessa som har så bra graviditeter, som kan jobba till sista dagen. Som inte har sammandragningar lr nått annat som begränsar dom, liiiite jobbigt att böja sig men inte mer än det. Men jag undrar...

Finns dom verkligen?

jag menar, allt detta tjat om att det är såå normalt att ha dessa sammandragningar,det är normalt att det gör ont att böja sig, det är normalt,normalt,normalt. Allt är så förbannat normalt.

Då måste det ju betyda att dom som inte har det såhär, dom som tycker att det är så mysigt hela tiden ut, dom måste då alltså vara onormala?

Ja det måste ju vara så.

 Men då vill jag hellre vara onormal. Jag vill kunna mysa nu sista tiden, kunna ta igen mig innan man helt plötsligt blir tvåbarnsförälder...

Men man ska väl ha det lite jobbigt såhär mot slutet tror jag för att man ska hinna bli rätt så less, så att man vill stå ut med smärtan att föda barn, för ont lär det ju göra. Sist var det ett trauma som satt i i några veckor.

Så ja, om man ska gå efter hur less jag är och hur gärna jag vill gå igenom smärtan en gång till, så då kanske jag bör plågas några veckor till, är nog inte riktigt redo för det där än. Även fast jag hela tiden går och känner efter och hoppas att det är nu, men nja helt redo kanske jag inte är ändå...

Ujuj, att man sätter sig i den här sitsen igen, så det kan gå...