Har varit en sväng hos Anna, så då har ungarna fått leka av sig lite, det var ju trevligt. Och vi blev bjudna på middag, rätt så nice må jag då säga:-)

Skönt att få komma ut lite efter en rätt jobbig dag, och verkligen skönt att få prata med lite vuxet folk!

Nu hoppas jag på att ungarna är lugna ikväll så att jag verkligen kan få göra klart det där sista inför skolan imorn.

Hujja nu kom nervositeten över mig igen!

Ja man kan ju alltid hoppas att provet kommer gå bra imorn, men alltså det är ju om samhällsekonomi, så jag tror knappast det. Kunde han inte ha valt ett ännu tråkigare ämne att ha prov i? Jag bara undrar...

Hur ska man kunna komma ihåg allt om det, det är ju bara fööör tråkigt!

Jaja, jag får försöka ändå, det är ju inte er med det ändå...

Senaste veckan har ju varit relativt lugn, Lillan har kunnat ligga och bara se sig omkring och varit hur lugn som helst. Men det var kortvarigt märkte jag.

För nu har det sattit igång igen, igår var det samma visa igen ingenting dög annat än att gå och humpa henne, och lika samma idag.

Hela morgonen har hon skrikigt och skrikigt, så fort jag har stannat upp har hon skrikigt. Och det är så fruktansvärt frustrerande.

Det skär i hjärtat att både se och höra det.

Kvällen slutade inge vidare alls igår, jag var trött och stressad och satt och försökte få ihop skolarbetet, men jag kunde inte koncentrera mig över alla ljud. Datorn strulade och pojken vägrade gå och sova, så de blev storbråk, och slutade med att jag gick och la mig. Somnade och vaknade vid halv elva, då hade pojken inte gått och lagt sig än, men jag fick han i säng. Men han somnade ändå inte förns elva.

Men då sov han iaf till tio i morse så vi har båda fått sova ut, så det var ju skönt.

Men det är så tråkigt när de ska bli bråk på kvällen, men vi hann prata lite pojken och jag, så vi var inte ovänner när han somnade iaf.

Trotsperioden är inte alls nå skoj kan jag säga, varenda liten sak ska det tjafsas om. Det mesta kan man ju ha överseende med och bara ignorera, men när man själv är trött och stressad så är det svårt att vara pedagogisk.

Idag ska jag ha hunnit göra två skolarbeten och pluggat inför provet imorn, så är jag färdig med skolan. Och jag försöker se att allt är över imorn och då kan jag slappna av, men det är så svårt.

För just nu känns det omöjligt, för jag kan inte plugga alls när jag är ensammen med dessa, alla kräver min uppmärksamhet hela tiden och jag får inte tid nånsin att bara sitta ifred och göra skolarbetet.

På nått sätt måste jag lyckas, men jag vet inte hur.

Ja, se där då var det redan kväll då...

Blev inget pepparkaksbak idag, men nåja jag har ju bakat lite julgodis iaf, Älskade ska på provsmaka senare så får vi se vad det får för betyg.

Det fick bli pizza till middag idag, Älskade var så sugen, inte jag dock,men nog gick det att tvinga ini sig iaf. Den här dumma förkylningen gör bara att allt smakar samma sak, så nog hade man kunnat uppskatta maten bättre än vad man gjorde nu.

Nu leker pojken och Älskade i sovrummet, och pojken vart visst heltokig, men han kan ju inte vara trött för jag fick ju väcka han från eftermiddagsluren vid fem! Han har ju inte fått i sig något med socker i heller så det kan ju inte vara det heller. Men, men han vart väl bara överexhalterad då lr nått.

Min fina muta jag berättade om igår, provade jag på även idag(ang. toa). Men icket, samma procedur som alla  andra dar även idag. Men jag upptäckte det i tid och hann få han till att avsluta på toa iaf.

Och då trodde han att han varit duktig och frågade efter en godis som jag lovat om han gjorde på toa. Men nu kunde jag ju inte lika gärna ge honom när han gjort  i byxorna, men det kändes ju så elakt. Han trodde att han skulle få en godis för att det kommit på toa oxå, men riktigt så  var det ju inte tänkt, så han fick inget.

Men jag ville ge, jag ville så gärna, han trodde ju att han varit duktig:-(

Vi gör ett nytt försök imorn...

...ja ibland tajmar man det ju riktigt bra, för nu ligger bådingarna och sover, Lenkan vart trött efter den lilla promenaden med voff, han hann leka av sig lite i snödrivorna oxå.

Har lovat han att vi ska köpa honom en pulka så vi kan fara och åka med han nånstans, det sku ju va kul.

Innan vi gick ut hann jag faktiskt dra ihop lite godisbak, det ligger och stelnar och väntar på fortsättningen bara. Tvivlar på att det vart nå att skryta med, snarare något att skämmas över. Men så går det när man gör saker utan recept lr egentligen den minsta aning om vad man håller på med :-S

Men de var kul så länge det varade iaf...

Sen har jag och syrran hunnit surra lite grann och jag har sorterat lite bilder på datorn, och jisses här går det undan med fotandet!

För mindre än ett dygn sen hade jag inte ett enda foto på datorn, men nu har jag hunnit föra över tre omgångar, så nu finns det en del;-)

Men inte så konstigt eg, känns ju som att det enda man gör på dagarna är ju att sitta och fota Gullegullan, hon är ju bara för söt!

Har hunnit få mig ena fina syskonbilder oxå!

Måste bara rota fram nå tomteluvor till de båda så man får en alá christmas style oxå:-D

Nemen oh, nu har jag hunnit vara på skolan och gjort bort det sista muntliga i Svenskan så ska jag bara göra två arbeten och skicka in så är jag färdig med det, LYX!

Lite pinsamt var det dock för jag var den enda på lektionen, haha...

Sen drog jag hem, surfa på nätet en liten stund innan jag knallade ner på stan till optikern, gjort synundersökning och beställt nya linser.

Älskade har varit hemma med ungarna under tiden, men drar väl snart på jobbet antar jag, då återstår att se vad vi ska hitta på under tiden.

Älskade gjorde pepparkaksdeg igår så baka lite kakor kanske, vi får se...

Däremot behövs det verkligen en genomstädning här, så det måste jag nog ta itu med, åker ju bort til helgen så det är väl bäst att passa på nu då..

av Viktor Rydberg

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

Står där så grå vid ladgårdsdörr,
grå mot den vita driva,
tittar, som många vintrar förr,
upp emot månens skiva,
tittar mot skogen, där gran och fur
drar kring gården sin dunkla mur,
grubblar, fast ej det lär båta,
över en underlig gåta.

För sin hand genom skägg och hår,
skakar huvud och hätta — — —
»nej, den gåtan är alltför svår,
nej, jag gissar ej detta» — — —
slår, som han plägar, inom kort
slika spörjande tankar bort,
går att ordna och pyssla,
går att sköta sin syssla.

Går till visthus och redskapshus,
känner på alla låsen — — —
korna drömma vid månens ljus
sommardrömmar i båsen;
glömsk av sele och pisk och töm
Pålle i stallet har ock en dröm:
krubban han lutar över
fylls av doftande klöver; — — —

Går till stängslet för lamm och får,
ser, hur de sova där inne;
går till hönsen, där tuppen står
stolt på sin högsta pinne;
Karo i hundbots halm mår gott,
vaknar och viftar svansen smått,
Karo sin tomte känner,
de äro gode vänner.

Tomten smyger sig sist att se
husbondfolket det kära,
länge och väl han märkt, att de
hålla hans flit i ära;
barnens kammar han sen på tå
nalkas att se de söta små,
ingen må det förtycka:
det är hans största lycka.

Så har han sett dem, far och son,
ren genom många leder
slumra som barn; men varifrån
kommo de väl hit neder?
Släkte följde på släkte snart,
blomstrade, åldrades, gick — — — men vart?
Gåtan, som icke låter
gissa sig, kom så åter!

Tomten vandrar till ladans loft:
där har han bo och fäste
högt på skullen i höets doft,
nära vid svalans näste;
nu är väl svalans boning tom,
men till våren med blad och blom
kommer hon nog tillbaka,
följd av sin näpna maka.

Då har hon alltid att kvittra om
månget ett färdeminne,
intet likväl om gåtan, som
rör sig i tomtens sinne.
Genom en springa i ladans vägg
lyser månen på gubbens skägg,
strimman på skägget blänker,
tomten grubblar och tänker.

Tyst är skogen och nejden all,
livet där ute är fruset,
blott från fjärran av forsens fall
höres helt sakta bruset.
Tomten lyssnar och, halvt i dröm,
tycker sig höra tidens ström,
undrar, varthän den skall fara,
undrar, var källan må vara.

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
gott intill morgontimma.
Månen sänker sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

Jag det skulle den ju egentligen heta, för det är ju det den till största delen handlar om;-)

 Haha, nåja....

När vi nu hade ätit middag så tänkte jag förekomma sonen lite, så jag sa att när han hade ätit så skulle han sätta sig på pottan och bajsa. Jag berättade även att jag hade godis i kylskåpet och att han skulle få en när han bajsat på pottan, då gick han snabbt som attan och satte sig på pottan, och jajjemen, JACKPOT!

Ibland är han bara så duktig!