Alltså, allvarligt? Redan?!

Vars tar tiden vägen? Tiden bara flyger i väg och i helgen ska pojken tillbaka tills sin pappa och vara där i två veckor, vill inte! Saknar han nästan redan.

Igår var jag trött, och hade ont ont ont, men jag vet inte ens själv riktigt var, kändes som en blandning av att jag hade krossat bäcken som någon körde fram och tillbaka med en ångvält på och som magknip(inte riktigt men nästan). Jag ides inte laga nån mat av ovannämnda skäl så det fick bli nå lätt bara, tror alla var lika nöjda för det. Pojken tjorvade lite vid läggning, men la sig til slut iaf.

Idag så tänkte vi fara på biblioteket med Anna och Michelle, det är viss nån aktivitet där för småbarn, hoppas det är bra så pojken få leka av sig lite lr vad dom nu har tänkt att man ska göra där. Vi sku möta dom före två, så nu hoppas jag att DENNA FREDAG blir trotsfri, dom andra gångerna så har han bara bråkat när vi sku iväg så jag nästan gett upp. Men nu ska jag verkligen starta i tid! Tyckte att jag gjorde det sist, men uppenbarligen inte tillräckligt, så nu startar vi proceduren så pass långt före att vi får stå och vänta i tjugo min i värsta fall.

Mailade läraren om samhällsprovet igår, det gick så dåligt att jag inte ens kommer avslöja HUR dåligt. Jag säger bara att det ska jag göra om, ORDENTLIGT.

Men det har hänt en bra sak nu på morgonen!

Jag var så trött i morse att jag inte vaknade när Älskade steg upp, utan vaknade när han skramlade med nycklarna och gick, nästan direkt efter det vaknade pojken och sku ligga och böka jämte mig. Upp och ner ur sängen, och sprattlade och hade sig. Nåväl, jag fick mig nån slummer iaf, sen vaknade jag av att han fipplade med sitsen till toastolen och ropade och ville att jag sku lyfta han upp. Hmmm...han som bara vill sitta på pottan, men jag steg upp 09.20!(wieee sovmorgon!!) och lyfte han på plats, och han bajsade! Helt på eget bevåg! Vad stolt jag blev duktiga gosse!

Dom gånger han stiger upp och jag fortsätter att sova, brukar han faktiskt vara duktig och sköta sånt där själv(utom bajseriet då), gå på pottan torka sig dra upp byxorna osv. Men när jag är vaken och uppe så behöver han bli påmind och hjälpt annars gör han ner sig ibland. Det är underligt.

Nu ligger han och ser "munbåten" men "dom säger inte med munnen" på barnkanalen, så nu får ni lista ut vilket program det är:-)

Då har vi varit på stan då, fanns ju mycket snygga amningsbh:ar,men som jag trodde, det som det var någotsånär stöd i hade inga bågar, och de som hade bågar var bara gjort av fladder-sladder-tyg, suck...

Ja så då köpte jag två amningslinnen istället, vet ju ändå inte riktigt vilken tuttstorlek jag kommer få, så kan lika vänta med bh:ar tills dess, nu har jag iaf öppningsbara linnen. Givetvis köpte jag matchande trosor med.

Kollade i stort sett bara på underklädesavdelningarna, men hann gå nån vända på barnsidorna oxå, och som alltid när man har det knapert så finns det hur mycket vackert som helst!

Pojken var helt illvers och skulle ta i allt, drog ner kläder och sku "köpa", fick säga åt han ordentligt på h&m när han rivit ner en hel radda med galgar, då lugnade han ner sig efter att ha gråtit en skvätt, "nu ä ja inte lessen mamma".

Ja så nu är vi hemma igen, jag fotade i morse och sku visa hur vitt och fint det är ute, men det  händer inget när jag kopplar ihop kameran med datorn, såklart. Antingen hittar man inte sladden, lr så gör man det och den funkar inte, så jätteskojsigt allt kan vara då...

Behöver jag säga att jag har sammandragningar? Nej förmodligen inte, men jag gör det iaf: Jag har jäkligt mycket sammandragningar!!! Och nu känns dom mer som lätt mensvärk, alltså typ förvärkar...Mmm det skulle ju faktiskt kunna vara uppskattat om man nu trodde att det skulle sätta igång snart, men nej så lättlurad är jag inte. Jag vet att det bara är kroppen som ska jävlas lite...

Jag funderar på att ha vadslagning, när tror ni att den ska komma?

Eftersom att jag kom med förslaget så får jag gissa först, jag gissar på om tre veckor, mm,så blir det nog!

Tre veckor till, så jätte-mega-super-duper-härligt.

Vaknade fem i morse(?) och när jag tittar ut genom fönstret så är det alldeles vitt ute...åh så härligt, synd bara att det inte kommer att stanna så länge, imorn är det säkert borta...

Idag har jag tagit ett stort beslut! När jag prommat med voffen ska jag och pojken ta en runda på stan, haha...inte så stort beslut med andra ord;-) Måste verkligen förbereda bb-väskan så outfiten blir komplett. Håll nu tummarna för att jag hittar en bra amningsbh, förslagsvis rosa:-D

Gårdagkvällen slutade nästan i kaos,nästan...Pojken vart lite överaktiv sådär fram mot eftermiddagen och det var en riktig tröttdag för mig så jag hade inte så mycket tålamod. Men för att få en någorlunda bra kväll så tyckte jag att det var en bra idé att gå på affären när Älskade kommit hem. Sagt och gjort, och ja det gick ju bra, inge bråk lr nått. Förutom att pojken då sprang istället för att gå som han skulle, så det blev inte nån lång promenad för honom, utan det blev vagnen nästan på en gång. Man vil ju inte ha en överkörd son.

Väl hemma så var jag helt slut, och hungrig, vilket visade sig rätt fort...

Sur och tvär vart jag.

Hade fullt upp med att laga maten och så leker dom högljutt pojken och Älskade, och det kan ju vara sött och gulligt på alla sätt och vis i andra fall, men inte just innan läggdags precis. Man vill ju inte att pojken ska bli övertrött och inte få att sova sen när det är dags.

Och kan ni gissa vad som händer mitt i leken? Ja just precis, bajs bajs bajs...

SUCK OCH STÖN!!!

 Jag var mitt uppe i att laga mat som sagt, så för att inte maten skulle brännas och bli helt förstörd, så sa jag att det fick faktiskt vänta tills jag var färdig. Men Älskade var snäll, han som verkligen äcklas av sånt där, tog hand om det. Mycket duktigt gjort av honom. Jag förväntar mig verkligen inte att han ska sköta det där när det inte är hans barn, men han är så snäll.

Jag behöver sällan be han göra något som gäller pojken utan han tar egna initiativ, och jag tror inte han förstår hur glad jag fatiskt blir över att se hur bra dom kommer överens.

Som på morgonen när han säger hejdå och pussar en så vill även pojken ha sig en puss. Och när han kommer hem från jobbet springer pojken och möter han i dörren och blir så glad, vill bara sitta i hans knä resten av kvällen osv. Och Älskade som var så orolig i början när vi träffades att han inte skulle stå ut med min son, att dom inte alls skulle komma överens. Och nu är det verkligen åt andra hållet.

Nåja, pojken var för trött efter det så han fick sig en vällingflaska och fick gå och sova, han kom upp nångång, men lyssnade sen när jag sa att han skulle ligga kvar.

Han somnade rätt fort och vi fick äta våran middag ifred, makaronilåda, men korv, paprika, bacon och purjo, attans vad gott det var!

Jag verkar evrkligen kunna det här med att laga mat;-)

Slutet gott allting gott!

Ouch...Även den här dagen segar sig fram och Älskade som har den där badmintonen efter jobbet, hua längtar tills han kommer hem...

Blev så sugen på den där maten Rachel Ray gjorde igår, nån slags pastagratäng med sparris och tomatsasla...mmm....mm...M!

Men har inte ingredienser hemma för det, så det blir ju rätt dyr middag om man ska behöva handla hem allt. Men makaronilåda kanske?

Det är ju förjäkla gott!

Så när Älsk komemr hem drar vi nog en sväng på affärn sku jag gissa, blir nog gött gött:-D

Annars då? Nej absolut ingenting har jag gjort idag...

Ska nog dra en sväng på stan imorn då och kolla efter den där bh:n och så får man den dagen att gå lite fortare ändå....

Nu ska Lenkan få sig nå att äta...

Jaha den här morgonen var ju superskoj...inte...

Jag och pojken åt frukost, sen tvättade jag av han och satte igång en tvättmaskin. Han hann gå in i vardagsrummet och när jag tagit fram kläder för att klä på han och kliver in i vardagsrummet så känner jag att det luktar skit, bokstavligt. Och då ser jag hur pojken kryper omkring i soffan och vad ligger där om inte just en skitkorv, HUR FAN HANN HAN MED DET?!!! Annars kan han sitta och knösta hur länge som helst, gaaaah, man kan ju bli knäpp för mindre.

Tack och lov hade vi ett lakan i soffan just då, så det var bara att riva av det, men ändå...

Ja nå iallafall, så var vi ut en promenad med hunden, gick lite längre än en promenad runt kvarteret, men det räknas ändå inte som en långpromenad, mer som en vanlig promenad. Så givetvis är sammandragningarna igång nu...Lajbans det.

Funderar på att beställa två svarta tunnlar från Barbarella så att jag kan ha vanliga örhängen. Fick ju ett par fina snöörhängen av syrran när jag nu fyllde år. Men först måste högra örat töjas upp till tio mm, så just nu är jag en aning öm i min högraörsnibb, men vill man vara fin så...

Hujja vad trött jag var när jag vaknade nu på morronen, funderade på att inte alls stiga upp utan bara ligga kvar under täcket. Men steg upp iaf så jag kunde få träffa Älsk lite innan han for på jobbet. Av någon anledning så sov pojken fortfarande, han som senste månaderna varit upp först av alla. Men Älskade slamrade så mycket, såklart att pojken vaknade av det.

Nåja, är man lika uppe spelar det ju ingen roll, men vissa mornar hade man ju önskat att man hade kunnat få sova lite längre...

Igår gick det oxå rätt bra att lägga han, han kom upp nångång, men det var faktiskt inte bara svammel utan han ville faktiskt något. Så skööönt. Hade inte varit roligt om det nu bara hade varit bråk sistveckorna när det är som tyngst...

Sku behöva gå ner på stan och köpa en amningsbh så att jag kan packa bb-väskan åt mig, bebisens väska är då redan klar iaf. Men min är orörd, jag har dock köpt en mysdress jag ska ha när jag åker hem. Vill inte behöva åka hem i mammakläder. Så för att väskan ska vara komplett behövs lite shopping. Men jag tycker att det är så svårt med amningsbhar, jag behöver ju stöd och dom flesta är ju bara ett slappt tyg, och då kan jag ju lika gärna vara utan. Som alltid så har jag såklart redan sett en perfekt bh men tänkt att "Den köper jag sen", finns den kvar nu? Nej jag tror inte det, fyfan för mig.

Man ska köpa det med en gång man ser det, annars finns det inte kvar...

Men en bh måste jag ha, visst funkar det med vanliga bh:ar oxå, men inte lika bra...så en tur på stan den här veckan måste det bli, får se om det blir idag lr imorn...

Igår var jag optimist när jag gick med vovven, tänkte att "Det här går ju bra, går på stan efter det här!" Och så svängde jag av och gick en kort uppförsbacke, och då var det kört, helt slut i benen blev jag...

Nähäpp så det blev inge stan ändå...

Orkar ingenting nuförtiden, och inte konstigt egentligen för jag rör mig ju knappt.

Hujja man hör ju om dessa som har så bra graviditeter, som kan jobba till sista dagen. Som inte har sammandragningar lr nått annat som begränsar dom, liiiite jobbigt att böja sig men inte mer än det. Men jag undrar...

Finns dom verkligen?

jag menar, allt detta tjat om att det är såå normalt att ha dessa sammandragningar,det är normalt att det gör ont att böja sig, det är normalt,normalt,normalt. Allt är så förbannat normalt.

Då måste det ju betyda att dom som inte har det såhär, dom som tycker att det är så mysigt hela tiden ut, dom måste då alltså vara onormala?

Ja det måste ju vara så.

 Men då vill jag hellre vara onormal. Jag vill kunna mysa nu sista tiden, kunna ta igen mig innan man helt plötsligt blir tvåbarnsförälder...

Men man ska väl ha det lite jobbigt såhär mot slutet tror jag för att man ska hinna bli rätt så less, så att man vill stå ut med smärtan att föda barn, för ont lär det ju göra. Sist var det ett trauma som satt i i några veckor.

Så ja, om man ska gå efter hur less jag är och hur gärna jag vill gå igenom smärtan en gång till, så då kanske jag bör plågas några veckor till, är nog inte riktigt redo för det där än. Även fast jag hela tiden går och känner efter och hoppas att det är nu, men nja helt redo kanske jag inte är ändå...

Ujuj, att man sätter sig i den här sitsen igen, så det kan gå...

Jaha...nu har vi just kommit innanför dörren, varit på den där visningen, och jämransch vad fräscht det var! Det ska vi helt klart hänga med i budningen på, men det kommer garanterat att stiga över vår budget, men högre än så vill man ju ändå inte betala i det området om man ev. vill få det sålt nångång oxå...

Så nu står Älskade och donar i köket med disk och mat, och jag sitter och planerar värsta partyt för Februari...Har blivit erbjuden att följa med på enGaykryssning, hehe...låter sketskoj,. men så typiskt bara att jag blir sjösjuk, men nog vetti det sku lösa sig;-)

Ja så nu är det kväll och jag är trött och har halsbränna och sammandragningar, hoppas det blir lugnt och att pojken somnar utan bråk.

Blir lite less på dom här sammandragningarna, varför sak man ha såna jobbiga ena om det ändå inte finns en chans i helwoitta att bebben ska komma tidigare? Som att man plågas i onödan känns det som. Dessutom så lyfts magen vid sammandragningarna så jag tappar byxorna, det kan ju vara något irriterande, för det är ju nog svårt att ha byxor som det är, ingenting sitter ju som det ska. Inte ens mammakläder...kul att köpa en massa kläder för att ha under graviditet som man växer ur! Dom borde ju designa kläderna så att det är taget med i beräkningarna att magen växer men tydligen inte!

Och jag vägrar köpa en större storlek så att allt hänger som en påse över resten av kroppen, jag är inte fet, jag är gravid! Om jag nu skulle gått upp mer i vikt och blivit större över lår och armar så skulle det inte vara mer med det än att köpa en större storlek, men nu har jag ju inte det! Köper jag en byxa i Large så är den svinslapp över benen, köper jag en tröja i Large så hänger den över axlarna osv. Det är inte snyggt! Jag kan sitta och reta upp mig över detta precis hur mycket som helst.

Jag är dömd att gå omkring i pyjamasbyxor resten av graviditeten. *Surar*

Hittade en lapp som sa allt om hur min situation ser ut just nu...

Alltså det är inte jag som skrivit lappen, utan det skulle kunna vara mig den skrivits för...

(Obs! Lånad bild)